När Riksarkivet inviger sin nya gigantiska anläggning i Härnösand handlar det om betydligt mer än bara fysiska hyllmeter. Mitt i en osäker omvärld ställs arkivsektorn inför två av sina viktigaste framtidsfrågor någonsin: digital krisberedskap och AI-utveckling.
Från fysiskt bergrum till digital trygghet
I Saltvikshöjden i Härnösand slås dörrarna upp till Riksarkivets nya, högsäkra anläggning på 33 000 kvadratmeter. Det nya jättearkivet säkrar Norrlands roll som arkivnav i generationer framöver och rymmer milvis med historiska handlingar, kartor och myndighetsdata under strikta klimatkrav och högsta säkerhet.
Men ett arkiv i dag handlar inte enbart om dammiga pappersakter och fysiska valv. I takt med att det geopolitiska läget förvärrats har arkivens roll i Sveriges krisberedskap och totalförsvar ställts i blixtbelysning. Att säkra både analoga skatter och digitala informationstillgångar mot cyberattacker, elavbrott och fysiska hot är avgörande för att upprätthålla rättssäkerhet och demokrati i kris eller krig.
Samtidigt förändrar AI-utvecklingen i grunden hur vi bevarar och söker information. Med avancerade AI-verktyg öppnas helt nya möjligheter att tyda svårlästa handskrifter, strukturera gigantiska datamängder och göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten på sekunder. Men tekniken för också med sig utmaningar kring källkritik, dataintegritet och bevarandet av digitalt material för evigheten. Det nya arkivet i Härnösand blir därmed en fysisk trygghet i en digital och föränderlig tid.
Läs mer i de ursprungliga artiklarna
-
Nu öppnar jättearkivet i Härnösand (Magasin K)
-
Arkivens framtidsfrågor: krisberedskap och AI-utveckling (Dagens Nyheter)