Skip to content

Detta är artikel 12 i artikelserien om grön IT.

Visste du att den största delen av CO2-avtrycket från IT-utrustning kommer från produktionsfasen? När man mäter påverkan från IT är det därför viktigt att även ta med produktionen av den hårdvara du använder. Tänk på servrarna i datacentret, den bärbara datorn och mobiltelefonen du arbetar med, samt kablarna som transporterar data.

I de två tidigare bloggarna undersökte vi hur mjukvara aktivt kan bidra till att minska energiförbrukningen och hur du kan göra medvetna val för att effektivt utnyttja grön energi genom att anpassa din efterfrågan till utbudet. Nu riktar vi vår uppmärksamhet mot det fjärde principen av grön mjukvara: optimering av hårdvarueffektivitet.

Princip 4 – Hårdvarueffektivitet(1)

När du arbetar med grön mjukvara måste du känna till CO2-avtrycket från den hårdvara du använder för att utveckla eller anpassa din mjukvara. Här fokuserar du specifikt på den “inbyggda” CO2 – det vill säga CO2-avtrycket från din utrustning under produktionsprocessen. Ofta är detta avtryck högre än CO2-utsläppen under själva användningen, som bilden nedan tydligt visar.

En bild som visar text, skärmbild, diagram, Teckensnitt

Automatiskt genererad beskrivning

Bild hämtad från Green Software Foundation.

Vid undersökning av förhållandet mellan produktion och användning blir det direkt tydligt att vid den tidpunkt då vi börjar använda en dator, har redan betydande CO2-utsläpp skett. Dessutom har datorer och annan hårdvara en begränsad livslängd. Så snart de inte längre uppfyller moderna förväntningar eller krav, byts de ut.

Forskning visar att en genomsnittlig bärbar dator bara håller i tre år, medan livslängden för en server varierar från 3,5 till 5 år, om den inte används för kryptomining, då livslängden ibland kan sjunka till bara 3 månader! Om vi strävar efter CO2-effektivitet är det därför viktigt att också kritiskt granska vår hårdvara.

Det finns två metoder för att optimera hårdvarueffektiviteten:

  • Förläng utrustningens livslängd genom slutanvändare;
  • Maximera serveranvändningen (vid molntjänster).

Förläng livslängden

Hårdvara har vanligtvis en begränsad livslängd av tre skäl:

  • Användare ställer ofta nya krav på sin utrustning, såsom hastighet, storlek, vikt eller modetrender (särskilt tillämpbart på mobiltelefoner).
  • Ny mjukvara kräver mer av hårdvaran, vilket gör att äldre datorer inte längre kan uppfylla systemkraven.
  • Tekniska fel kan göra att din dator går sönder.

Du kan förlänga livslängden på datorer genom att se till att mjukvaran inte ständigt utvecklas för att uppfylla de senaste tekniska kraven. Detta gör du genom att säkerställa att mjukvaran också fungerar på äldre hårdvara. Ett praktiskt exempel är att begränsa färgpaletten så att grafikkortet i äldre datorer belastas mindre. Detsamma gäller för animationer och videor.

Beteendeförändring nödvändig

De andra två aspekterna ligger inom användarens räckvidd och kräver en beteendeförändring från deras sida. Som organisation har du delvis inflytande här genom att fastställa intern policy om den minsta användningstiden för en dator. Dessutom kan du främja att en dator först repareras istället för att direkt ersättas, även om reparationen är dyrare än värdet på en ny dator. Och hur ofta händer det inte att en nyanställd omedelbart får en ny bärbar dator, medan det kanske finns välfungerande, begagnade datorer i skåpet?

Slut på livslängden? Renovera eller återvinn

Det är också viktigt att tänka på vad man ska göra med föråldrad utrustning. Donera till exempel en bärbar dator till organisationer som ger datorer ett andra liv. Om en dator verkligen inte går att använda längre, lämna in den på en plats där delarna återanvänds. Var uppmärksam på WEEELABEX-certifikatet(2). Detta certifikat visar att organisationen följer det europeiska direktivet för avfall i form av elektriska och elektroniska apparater. En organisation med detta certifikat har rutiner för återvinning, bearbetning och hantering av kasserade elektroniska apparater i ordning.

Öka enhetsanvändningen i molnet

Vi har tidigare talat om energiproportionalitet och det faktum att det kostar mindre energi att köra en server med 100 % beläggning än fem servrar med 20 % beläggning. Du kan jämföra detta med idén att det är effektivare att äga en bil och använda den dagligen för att åka till jobbet än att äga fem bilar och använda en annan bil varje dag. Dessutom har användningen av färre servrar fördelen att mindre CO2 går förlorad vid produktionen av utrustningen.

Organisationer väljer ofta extra tillgänglig serverkapacitet eftersom de utgår från toppbelastningen (tänk på de extra besökarna som besöker webbutiker på Black Friday). Idén är att genom att ha extra kapacitet tillgänglig, kan dessa toppar hanteras utan att webbplatsen inte längre kan hantera tillströmningen av besökare. Det betyder dock att du resten av året har serverkapacitet tillgänglig som du inte använder optimalt. Hårdvarueffektivitet i detta sammanhang innebär att varje enhet används så mycket och så länge som möjligt.

Om du vill göra effektivare användning av hårdvaran kan du överväga att gå över till det offentliga molnet. Här använder du delade datorresurser utan att äga den fysiska infrastrukturen (servrar, lagring och applikationer). Dessutom kan du snabbt och effektivt sätta in IT-resurser. När du måste skala upp på grund av toppar i efterfrågan, är denna kapacitet direkt tillgänglig. Reservkapacitet kan alltid tilldelas den som behöver det, vilket gör att servrar inte står oanvända.

Slutsats

Hårdvara och grön mjukvara kan inte ses separat. Det är viktigt att ta med din hårdvara i alla dina överväganden. Kom ihåg att den största delen av CO2-avtrycket från utrustning kommer från produktionsfasen. Se därför till att hårdvaran får en längre livslängd och används optimalt.

I nästa och avslutande blogg inom detta tema går vi djupare in på de två sista principerna för grön mjukvara. Där diskuterar vi hur du kan mäta CO2-utsläppet från din mjukvara och vilka specifika klimatmål grön mjukvara strävar efter.

Källor

  1. Denna förklaring är baserad på förklaringen i Green Practitioner-kursen från Green Software Foundation.
  2. Weeelaex, norm och certifiering. 

 

Bild: storyset, freepik.com

Om artikelserien

Denna artikelserie är författad av Tineke van Heijst från nederländska Van Heijst Information Consulting (VHIC) på uppdrag av den nederländska gruppen Network Digital Heritage (NDE). NDE har till uppgift att övervaka utvecklingen av grön IT (ibland kallad hållbar IT eller Green IT) och dess påverkan på klimatet i den framstegsvänliga digitaliseringen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den växande digitaliseringen inom kultursektorn.

Arkeion har fått godkännande från VHIC att översätta och publicera artikelserien på sin webbplats. Översättningen gjordes av Caspar Almalander.

Syftet med denna serie är att bistå kulturarvsinstitutioner att få en djupare förståelse för grön IT (Green IT), vilket möjliggör diskussioner kring detta viktiga ämne inom deras egna organisationer.

Tidigare artiklar