Externa utbildningar

Vad gör en arkivarie?

Arkivarieyrket innehåller flera dimensioner och arkivverksamma kan ha olika befattningar och roller på sina arbetsplatser. De kan vara i grunden historiker och arbeta på en arkivinstitution som Riksarkivet. Men de kan även arbeta med e-förvaltningen på en större statlig eller kommunal myndighet och vara chef för en dokumentationsavdelning, vara Records Manager på ett större företag eller arkivkonsult.

Flera dimensioner i arkivarieyrket

De olika dimensionerna i arkivarieyrket:

1. Lag och rätt. Compliancefrågor kopplat till verksamhetens information.
2. Verksamhetsprocesser. Informationsförsörjning i verksamheten.
3. Innovationer. Kunddriven informationsförvaltning.
4. Kulturarv. Tillgängliggörande av information över tiden.

Vad som är säkert är att yrket blir mer och mer professionaliserat. Och ju mer information som produceras och sprids överallt, desto större är behovet av personer som kan få ordning på kaos, nämligen personer med kompetens inom arkiv och informationsförvaltning, arkivarier!

Utbildningar

Arkivarieutbildningar på högskole- och universitetsnivå genomförs på flera orter i landet. Här ges några exempel: 

Universiteten i Lund och Göteborg erbjuder möjligheten att läsa 30-60 poäng Arkivvetenskap. Vid Mittuniversitetet finns möjligheten att läsa 30-120 poäng Arkiv- och informationsvetenskap. Vid Karlstads universitet kan man läsa 30-60 poäng inom ämnet Arkivkunskap. Uppsala universitets ABM institution erbjuder kurser i arkivvetenskap 30-60 poäng. 

• Göteborgs universitet – Grundnivå, fristående kurs, 60 hp
• Karlstads universitet – Arkivkunskap, 60 hp
• Lunds universitet – Avancerad nivå, Masterprogram i ABM 120 hp
• Mittuniversitetet – Grund nivå, fristående kurser A-C, totalt 90 hp OCH Avancerad nivå, Magisterprogram 60 hp eller Avancerad nivå, fristående kurser 60 hp
• Södertörns högskola – Grundnivå, fristående kurser A-C, totalt 90 hp
• Uppsala universitet – Avancerad nivå, Masterprogram i ABM 120 hp

Mittuniversitetet och Uppsala universitet har pågående forskningsprojekt inom Arkivvetenskap, men endast Mittuniversitetet har doktorander inom ämnet. Det finns en doktorand i Uppsala vars ämne tangerar arkivvetenskap.

Dessutom erbjuder många privata kursarrangörer kortare grund- eller fortbildningskurser inom ett brett spektrum av arkivområdet. Såväl arkivarier som andra arkivverksamma kan finna möjligheter till fördjupning genom dessa privata arrangörer.

• Företagsuniversitetet – Systemvetenskap för arkivarier
• Företagsuniversitetet – Informationssäkerhet för arkivarier

Vad gör en registrator?

En registratorn är ”spindeln i nätet” när det gäller ärendehanteringen, är med när ärenden startar, genom ärendehanteringen och som slutligen är den som avslutar ärendet. Skulle någon behöva ta del av tidigare ärenden är det oftast registratorn som snabbt kan stå till tjänst. Det är vanligt att registratorer håller kurser för sina arbetskamrater och chefer inte bara om diarieföring utan om hela regelverket kring hanteringen av allmänna handlingar, sekretess och utlämnande.

Från att ha varit ett renodlat registreringsarbete handlar det mer om dokumentkontroll. Alltfler uppgifter delegeras till handläggare och registratorn eller dokumentcontrollern förmedlar verktyg och stöd för att verksamheten bättre ska kunna hantera sina handlingar och dokument. 

Registratorer berättar

Ett stort antal personer delar i boken ”I handlingarnas centrum. Registratorer berättar” med sig av sina erfarenheter av registratorsyrket. Somliga författare ger en utförlig levnads- och arbetslivsbeskrivning. TAM-Arkiv har i samarbete med Arkivrådet AAS, fackförbunden ST och SKTF samt ett stort antal registratorer i myndigheter, landsting och kommuner tagit fram denna antologi som ger en analys av registratorsyrkets utveckling samt en unik inblick i ett viktigt yrke. Boken bjuder på levande skildringar av människor i vår vardag, människor som står i handlingarnas centrum.

EN eller ETT registratur?

Registraturen (en registratur) används för funktionen eller enheten , ibland kallas det istället registratorskontor. Ett registratur avsåg förr själva arkivet med de registrerade handlingarna (jämför riksregistraturet på Gustav Vasas tid). Däremot används ordet ett registratur alltmer sällan efter införandet av eArkiv och eDiarier.

Registratorsutbildningar

Det finns en utbildning på universitetsnivå för registratorer, Dokumenthantering för registratorer på Mittuniversitetet i Härnösand.

• SIPU:s kurs diarieföring grund
• SIPU:s kurs diarieföring fördjupning
• SIPU:s kurs offentlighet och sekretess för registratorer
• Mariebergs Arkivbyrå – Diplomerad registrator
• Yrkeshögskolan – Dokumentcontroller/Registrator 

Registratorsnätverk

Det finns ett registratorsnätverk som har en stor och aktiv Facebook grupp som heter Registratorer i Sverige.

Vad gör en informationsarkitekt?

Enligt en artikel hos IRM finns två kulturer kring vad rollen som informationsarkitekt innehåller:

1. Informationsarkitekten – sprungen ur databas-administratörens roll

2. Informationsarkitekten – sprungen ur webbdesignerns roll

Det är den första varianten som vi sätter fokus på här.

“Den första gången någon kallades ”informationsarkitekt” var på mitten av 1970-talet, men professionen växte först fram på allvar ur databasadministratörernas värld på 1980-talet. I början handlade det om att designa databaser. Rollen utvecklades så småningom till att handla om det större perspektivet, att bringa ordning i en verksamhets data och information tvärs över olika källor, verksamhetsfunktioner, databaser, applikationssystem, integrationer, tjänster, rapporter med mera.

Tack vare den nära kopplingen som en verksamhets data har till begreppen och språket i en verksamhet så växte det fram så småningom på sina håll ett ansvar för begrepp och språk. Men fortfarande handlar det oftast om en nära koppling till informationstekniska system, och vanligen med ett mycket brett fokus över många enskilda tillämpningar, databaser, integrationer, rapporter. Ibland är uppgiften att skapa en gemensam grund tvärs över flera verksamheter.”

Källa: Peter Tallungs, IRM ‘‘Informationsarkitekter – De två kulturerna‘, publicerad 2021-02-11.

Utbildningar

Certifierad informationsarkitekt (Dataföreningen Kompetens)

Certifierad Informationsarkitekt (IRM)

Informationsarkitekt (Malmö Universitet)

Vad gör ett dataskyddsombud?

Dataskyddsombudets (DSO) roll är att ge råd och informera organisationen kring vilka skyldigheter som gäller enligt dataskyddsförordningen (GDPR). DSO ska bevaka att reglerna följs och vara kontaktperson mot Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Utbildningar

Dataskyddsombud – Certifiering (via Dataföreningen Kompetens)

Diplomerad DSO (Företagsuniversitetet)

Dataskyddsombudet i praktiken (Forum för Dataskydd)

Nätverk

Forum för Dataskydd

Vad arbetar specialister inom informationssäkerhet med?

CISO = Chief Information Security Officer

MSB har i en förstudie 2021 kartlags kompetensbehovet.

Utbildningar

Informationssäkerhetsspecialist (Yrkeshögskolan Mitt)

Se sammanställning hos informationssäkerhet.se

Vad gör en arkivpedagog?

En arkivpedagog arbetar med att pedagogiskt tillgängliggöra arkiven för olika grupper i samhället. Arkivpedagogik är ett område inom arkivverksamheten där man på ett metodiskt sätt arbetar med att möjliggöra lärande om och genom arkiv. Genom t ex visningar, föreläsningar, kurser, workshops, och diskussionsforum introducerar arkivpedagogen besökaren för materialet. Arkivpedagogen utgår från målgruppen, gör pedagogiska urval och hjälper deltagarna att t ex knyta samman olika informationskällor för att tydliggöra sambandet mellan dåtid, nutid och framtid.

Skillnaden mellan att arbeta pedagogiskt som arkivarie och metodiskt arkivpedagogiskt kan åskådliggöras så här:

Utbildningar

Många av dem som idag innehar en tjänst som arkivpedagog har en bakgrund som lärare. En del har sedan läst in arkivvetenskap som komplement, medan andra lärt sig arkivvärlden genom praktiskt arbete. Andra har arkivutbildningen i grunden, men har vidareutbildat sig inom pedagogik. Det finns idag ingen specifik utbildning till arkivpedagog, även om universiteten ger en del utbildningar inom kulturarvspedagogik. Om man är intresserad av att läsa till arkivarie med inriktning mot förmedling kan man välja att läsa:

• Arkivutbildningen inom ramen för ABM-mastern i Lund
• Arkivutbildningen på Södertörn
• Arkivutbildningen i Göteborg

Arkivpedagogiskt nätverk

Det finns ett sektorsövergripande nätverk och en mötesplats för alla som arbetar med eller är intresserade av att arbeta kring arkivpedagogik. Nätverket heter ”Arkivpedagogiskt forum”. Deltagarna kommer från arkivinstitutioner som skiljer sig utifrån huvudman, uppdrag, storlek, geografiskt område och innehåll men som vill få utbyta tankar, idéer och erfarenheter kring arkivpedagogik med varandra. Läs mer om nätverket på arkivpedagogen.se.