Det digitala databerget

Har du någonsin tänkt på den enorma mängden data som genereras globalt varje minut? Sedan 2013 ger ’Data Never Sleeps Infographic’⁽¹⁾ inblick i detta. År 2022 skickade vi till exempel 231,4 miljoner e-postmeddelanden varje minut, delade 66 000 foton på Instagram och laddade upp 500 timmar videoklipp på YouTube. Imponerande siffror, särskilt när man tänker på att all denna data hamnar på olika platser – och sällan raderas.

Bytes och ännu mer bytes

International Data Corporation förutspår att den globala databergen kommer att växa till 166 Zettabytes år 2025 och till och med till 221 Zettabytes år 2026⁽²⁾. Siffror som kanske inte ger omedelbar känsla. För att ge dig en bättre bild har MyNASA Data⁽³⁾ placerat dataenheter i ett tilltalande perspektiv:

Exemplen i den tredje kolumnen i tabellen ger en uppfattning om hur omfattande databerget är. År 2026 förväntas den totala datamängden vara hela 200 gånger större än antalet sandkorn på alla världens stränder. Se också YouTube-videon från Techtarget, med titeln: ’What are Kilo, Mega, Giga, Tera, Peta, Exa, Zetta and All That?’, som förklarar på ett enkelt sätt hur datavolym mäts⁽⁴⁾.

Är all denna data nödvändig? Lär känna dark data

När vi fokuserar på global datalagring visar det sig att 60-70 procent av datan som genereras inom en organisation kan klassificeras som dark data⁽⁵⁾. Denna data inkluderar information som organisationer samlar in, bearbetar och lagrar under sin dagliga verksamhet, men som sedan inte används för andra ändamål⁽⁶⁾. Ett exempel på detta är till exempel ett separat dokument med anteckningar som omvandlas till en rapport. Även om denna information inte längre aktivt används, lagras den och ingår i säkerhetskopior, vilket – när den är i molnet – leder till kontinuerlig energiförbrukning.

Denna aspekt framkom även i undersökningen ’Veritas: The UK 2020 Databerg Report Revisited’⁽⁷⁾. I denna undersökning analyserade Veritas och Vanson Bourne det växande databerget åren 2015 och 2020 och jämförde det med den metaforiska isbergets spets. Större delen finns under ytan, utanför vår syn. Kort sagt är den verkliga omfattningen av databergen många gånger större än vad vi vanligtvis uppfattar.

Forskarna bakom Databerg-rapporten ser, som tidigare nämnts, datan ’under vattenytan’ som dark data. Detta är data där det är oklart vad den används till. Forskarna använder också kategorin ROT-data, vilket står för Redundant, Obsolete eller Trivial data. Med andra ord: data som inte längre är relevant, har liten eller inget värde för organisationen eller som är lagrad på flera platser. Ett annat exempel på detta är exempelvis protokoll som skickas runt och sparas av varje mottagare.

Större delen av lagrade data är överflödig

När man lägger samman båda kategorierna visar det sig att år 2015 kunde 88 procent och år 2020 81 procent av all data klassificeras som dark eller ROT-data. Vi ser också att år 2015 var 12 procent och år 2020 19 procent av data av affärskritisk betydelse, det vill säga data som man vill (och ofta måste) spara. Här ser vi alltså en liten förskjutning. Detta beror på att fler organisationer har antagit en strategi för att märka sin data och hitta ROT-data. Författarna till Veritas-rapporten noterar dock att denna strategi har begränsad effekt eftersom organisationer ofta saknar resurser för att verkligen hantera detta komplexa problem.

Konsekvenserna av dark data

När endast 19 procent av datan kan klassificeras som användbar affärskritisk data och 81 procent som dark och ROT-data slösar en organisation onödigt mycket pengar på lagrings- och underhållskostnader. Enligt nederländska Joost Rutgers i hans LinkedIn-inlägg ’Hoe ROT zijn de gegevens in uw organisatie??’⁽⁸⁾ leder detta inte bara till produktivitetsförlust utan också till problem med efterlevnad och säkerhet. Detta beror på att en organisation inte vet vilken data de äger och var den finns i organisationen. Problemet med energiförbrukningen och det därmed sammanhängande (onödiga) CO₂-utsläppet för att hålla all denna data tillgänglig nämns här ännu inte. Det är alltså av flera skäl viktigt att organisationer regelbundet granskar sina informationsfiler och uppmuntrar medarbetare att städa upp sin digitala arbetsmiljö.

Var med på Digital Clean Up Day

Den okontrollerade tillväxten av information fick den franska IT-specialist Kevin Guerin att organisera den första upplagan av Digital Clean Up Day 2020. Syftet med denna dag, inspirerad av World Clean Up Day⁽⁹⁾, är att skapa medvetenhet globalt om den ekologiska påverkan av den digitala industrin. Initiativet uppmuntrar människor att agera genom att rensa upp sina digitala data. Huvudsyftet är att ge oanvänd utrustning som bara ligger och skräpar ett nytt liv.

Vad som började som ett lokalt initiativ i Frankrike spred sig snabbt till Italien och Schweiz. Under Digital Clean Up Day 2022 deltog människor från 124 olika länder och totalt raderades 530 884 GB data – en besparing av 133 ton CO2-utsläpp per år.

Kom igång – det är mycket enkelt

Hur mycket dark data finns det i din organisation? Och på din privata dator? Hur mycket utrymme och CO2-utsläpp kan du spara genom att ta bort onödiga data? Praktiska steg-för-steg-planer hittar du på Digital Clean Up Days webbplats⁽¹⁰⁾.

Nästa artikel

I nästa artikel tittar vi på lagring av data i molnet, den vanligaste lagringsmetoden, och vi granskar datacentras påverkan på det föränderliga klimatet.