Behovet av en hållbarhetsram

Denna artikel utgör den andra delen av en introduktion till grön IT. I den första delen definierade vi grön IT och betonade att IT-sektorn har en negativ miljöpåverkan på grund av hög energiförbrukning, användning av icke-förnybara källor och betydande mängder elektroniskt avfall. Samtidigt visade vi att digitalisering positivt kan bidra till miljöfrågor. I denna artikel diskuterar vi sambandet mellan koldioxidutsläpp och klimatförändringar, dess konsekvenser och hur allt detta påverkar kultursektorn.

Inverkan av koldioxidutsläpp på klimatförändringar

Energianvändningen under hela livscykeln för IT-sektorn leder till betydande koldioxidutsläpp. Koldioxid, förkortat som CO₂, är den mest kända växthusgasen som bidrar till klimatförändringar. År 2021 stod denna gas för nästan 80% av alla växthusgasutsläpp inom EU⁽¹⁾. CO₂ fungerar som ett isolerande täcke runt vår planet, vilket leder till stigande temperaturer. Dessutom är CO₂ svårt nedbrytbart och förblir ofta i vår atmosfär i århundraden.

Orsaken ligger i mänskligt beteende

Växthusgaser har en betydande påverkan på vår livsmiljö. Detta yttrar sig bland annat i förändringar i klimatet över tiden. Även om naturliga faktorer också spelar en roll är det uppenbart att mänsklig aktivitet är den främsta orsaken bakom klimatförändringar.

Den sjätte klimatrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)⁽²⁾ talar klarspråk: människan orsakar en oöverträffad snabb uppvärmning av jorden. Endast genom att snabbt och i stor skala minska utsläppen av växthusgaser kan vi begränsa uppvärmningen av jorden och förhindra de värsta katastroferna.

Jaime de Bourbon de Parme, Nederländernas klimatutsände, säger: “Med IPCC-rapporten finns det nu en kristallklar, vetenskapligt underbyggd väckarklocka för den internationella gemenskapen. Rapporten visar entydigt vad uppvärmningen av jorden orsakar: vi människor själva. Detta är en nödsignal: ingen plats på jorden undgår konsekvenserna av klimatförändringarna.”⁽³⁾

Synliga konsekvenser av klimatförändringar

Konsekvenserna av klimatförändringar är både synliga och kännbara: tänk på skogsbränder i södra Europa, översvämningar i Slovenien, Österrike och Schweiz, sommarstormar i Nederländerna, hagelstenar stor som tennisbollar i norra Italien och oväder i de skandinaviska länderna. Och det är bara konsekvenserna nära hemmet i välmående länder.

Men konsekvenserna av klimatförändringar i andra delar av världen är ännu mer större. Uppskattningsvis lever mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor i områden som starkt påverkas av klimatförändringar. Särskilt utvecklingsländer är sårbara för klimatrelaterade faror. Det är just där extremt väder och olika klimathändelser har drabbat miljontals människor genom växande, krisartade problem med tillgången på mat och vatten.

IT-sektorn och klimatförändringar: ett växande problem

Vi ser de synliga konsekvenserna av klimatförändringar öka. Samtidigt växer användningen av IT, vilket har en negativ inverkan på klimatet. I artikeln “New perspectives on internet electricity use” påpekar forskare att det är svårt att göra exakta prognoser om den globala elförbrukningen för IT. Detta beror på att det är omöjligt att ta hänsyn till faktorer som vi ännu inte känner till ⁽⁴⁾. Tänk på den snabba tillväxten av ny teknik, till exempel ChatGPT.

Diskussion om siffror, definitioner och metoder

Nationellt och internationellt är det en utmaning att förstå de underliggande siffrorna för den ekologiska och klimatpåverkan av IT-sektorn. Så visar forskning från finska transport- och kommunikationsverket Traficom⁽⁵⁾ på bristen på förståelse och transparens avseende tillgängliga forskningsdata, de definitioner som används och forskningsmetoder.

Men om en sak är forskarna överens

Risken här är att diskussioner om siffror och metoder kan hindra oss från att ta ytterligare steg mot lösningar. Övervägande delen av forskarna är dock överens om att, oavsett hur vi definierar det, kommer datamängderna att fortsätta öka exponentiellt under de kommande åren. Detta innebär att den uppåtgående trenden under de senaste 10 åren sannolikt kommer att fortsätta. (I nästa artikel kommer vi att gå djupare in på informationens tillväxt.)

Tillväxten av digital information är det direkta resultatet av teknologisk utveckling, särskilt genom molnlagring och den snabba tillväxten av internettjänster. Dessutom förväntas användningen av artificiell intelligens öka explosionsartat, vilket leder till en ytterligare ökning av energiförbrukningen. Om vi tittar på siffrorna förbrukade IT-sektorn uppskattningsvis 3,9% av den globalt tillgängliga elen under 2007. 2012 hade förbrukningen ökat till 4,6% och förväntas öka betydligt till över 13% år 2030⁽⁶⁾. Det är alltså hög tid att agera.

Behovet av en hållbarhetsram för kultursektorn

I artikeln “A strong Sustainability Framework for Digital Preservation of Cultural Heritage: Introducing the Eco-Sufficiency Perspective” sammanfattar författarna kraftfullt varför kultursektorn bör uppmärksamma grön IT⁽⁷⁾. De betonar att de växande konsekvenserna av klimatförändringar utgör ett av de främsta hoten mot bevarandet av vårt kulturarv.

Samtidigt erkänner författarna den tvetydiga karaktären av IT, som diskuterades i föregående artikel. De ser digitalisering som ett lovande verktyg för riskhantering inom kultursektorn, men betonar att den tillhörande infrastrukturen medför betydande miljötryck och bidrar till försämringen av klimatet.

Att tackla dessa problem kräver enligt författarna utvecklingen av en stark hållbarhetsram för bevarande av kulturarv genom digitalisering. Denna ram bör sträva efter en optimal balans mellan minimal miljöpåverkan av digitalisering och maximal kapacitet att bevara kulturarvet.

Artikelserie om grön IT och kultursektorn

I denna artikelserie belyser vi olika aspekter som påverkar kultursektorn. Följande ämnen kommer att behandlas i denna serie:

• Lagring: hur utvecklas digital lagring? Vilken effekt har molnlagring? Och vilka hållbara lagringstekniker finns tillgängliga som alternativ till molnlagring inom kultursektorn?
• Ny teknik: vilken är effekten av nya tekniker som tillämpas inom kultursektorn (tänk på artificiell intelligens, blockkedjeteknik och liknande teknikformer) på klimatet?
• Grön programvara: vad är hållbar programvara (minimal computing) och hur tillämpar du detta i din organisation? Borde detta kriterium också införas när vi tittar på hållbara filformat för långvarig arkivering?
• Användardilemman: hur kan du som kulturarvsinstitution erbjuda tjänster till dina användare med hänsyn till klimatpåverkan av samma tjänster i förhållande till användarvänlighet? Här tittar vi bland annat på användningen av miljövänliga webbplatser.

Trenden kan vändas

Utmaningarna med grön IT, som vi har diskuterat i de två inledande artikelinläggen, är enorma. Ändå indikerar senaste utvecklingen att IT-sektorn är fast besluten att tackla miljöproblemen. Flera ledande teknikföretag har undertecknat avsiktsförklaringar om att bli helt klimatneutrala. Dessutom investerar sektorn betydande resurser i innovation och forskning om möjliga åtgärder för att nå dessa mål.

Även från kultursektorn kan vi göra en betydande insats och precis som IT-sektorn bör vi omfamna en positivt kritisk inställning när det gäller att tackla miljöproblem. Vi bör sträva efter framtidsinriktade gröna policys och praxis. Denna artikelserie syftar till att bidra till detta. Är du med?